Kuriosa

Ett hus med en lång historia

Engelbrektsgatan 7 har en historia kantad av silver och guld. Här hittades 1888 en stor silverskatt i en förmultnad träkista, Guldvarubolaget G Dahlgren & Co smidde här länge guldföremål och idag kan man handla olika ädelmetaller i modern design.

Många Malmöbor känner huset som Det Persiska Palatset och här bodde en rik Saudiarabisk prins i många år. Hejda fantasin, så var det inte…

Guldvarubolaget

Guldvaruaktiebolaget G. Dahlgren & Co, GAB, hade tillverkning och kontor i huset. Företaget lät bygga om ett enklare hus från 1890 till det palats vi ser idag. Hit flyttade man sin fabrik 1908 och här fanns den kvar till omkring 1970 den flyttades till Citadellsvägen.

Guldvarubolaget grundades redan 1845 och blev dels genom sammanslagning med andra bolag, men främst genom duktiga formgivare och guldsmeder en av Sveriges största leverantörer av guld- och silvervaror. Bolaget tillverkade bland mycket annat knivar, gafflar, smycken, ljusstakar och kaffekannor.

Silverskatt

Silver med mer historisk anknytning fann man rent bokstavligt i kvarteret 1888. Det året började man gräva grunden till det som så småningom skulle bli Persiska Palatset. Några av arbetarna fann då i en förmultnad träkista med den största skatt som hittats i Malmö.

Bakgrunden är följande: Under det för Skåne mycket oroliga 1600-talet belägrades staden, först av svenskarna 1644 – Malmö var ju då en dansk stad. Malmös borgare och deras soldater lyckades stå emot svenskarna och staden klarade sig från plundring. 1658 blev Skåne svenskt genom freden i Roskilde och nya krig bröt ut. 1677 var det dags för danskarna att belägra staden. Inte heller detta lyckades, men befolkningen vidtog ändå åtgärder för sin personliga säkerhet.

Anders Christiansen och Anne Aagesdaatter hade sin gård i hörnet av Tegelgårds- och Engelbrektsgatorna. Sin förmögenhet ville de inte mista och grävde därför ner den på olika platser i huset och trädgården. Erfarenheten visste att om fienden skulle lyckas storma staden så skulle soldaterna få några timmars fri plundring. En dåtida löneförmån och en skräck för städerna invånare.

Både Malmö och paret Anders och Anna klarade krisen, men det gamla paret dog redan året därpå av sjukdom. De grävde aldrig upp skatten och talade inte om för släkten var den fanns, vilket resulterade i att arvingarna grävde upp tomten och faktiskt lyckades hitta något tusental mynt och några silversaker.

Det var dock bara en mindre del av skatten som släktingarna fann på 1600-talet. Huvuddelen kom inte i dagen förrän 1888. Den innehöll silver i form av 3 516 mynt och smycken, bägare, kedjor, beslag och dräktsilver. Sammanlagt 278 föremål. Hela skatten finns idag att beskåda på Malmö museum. Den som letar efter skatten får gå en lång väg ner i slottets nedre valv. Här lyser det rött i två små gluggar.
Det finns en genväg till skatten. Du hittar den säkert redan nu.

Persiska palatset

Detta namn på huset har fastnat i Malmöbornas minne. Det sägs härstamma från 1930-talet då en Boris Möller, överste i persiska armén, skulle ha hyrt en magnifik våning i huset.

I Porträttgalleri för Malmöhus län från 1930, kan man läsa att Boris Möller var major i Kungliga Hallands regemente och sekreterare i KAK:s Skåneavdelning. Dessutom innehade han en mängd medaljer och förtjänsttecken och även ballongförarediplom! Han hade tjänstgjort vid Generalstaben och varit instruktör vid Persiska gendarmeriet under tre år.

Engelbrekt

Engelbrektsgatan är inte uppkallad efter någon svensk frihetshjälte, utan efter en borgare i Malmö, Engelbret Bertilsen. Det var vanligt att gatorna uppkallades efter någon prominent person som bodde där. Dock fanns det inga gatuskyltar vilket gjorde att gatunamnen ändrades med tiden. Bertilsen dog 1654 och gatan har sedan mest av en slump fått behålla hans namn.

Engelbrektsleden

På 1960- och 1970-talet revs stora delar av Malmö. Det var då begreppet bombhål skapades för den mängs rivningstomter som bredde ut sig i alla Sveriges städer. Även gamla Väster hotades. Kvarteret Tranan söder om vårt hus jämnades med marken och mitt emot i kvarteret Stjärnan försvann halva kvarteret. Här var det meningen att det skulle byggas en bussterminal.

Den ingick i en plan att göra Engelbrektsgatan till en bred bussled. Stora protester utbröt och det så kallade Schartauhuset i grannkvarteret norrut ockuperades. Detta hus revs visserligen, men politikerna drog öronen åt sig och stoppade planerna på Engelbrektsleden. Stora delar av gamla Väster räddades därmed och sakta började tanken, att stora betong- och tegelhus inte var svaret på livets gåta, slå rot hos våra folkvalda.

Modernt kontorshus

Sedan Guldvarubolaget flyttade ut har huset i flera omgångar byggts om och är nu ett modernt kontorshus, dock utan att ha tappat sin charm. Idag finns här reklamföretag, arkitekter och en mängd andra företag och organisationer som Malmö Citysamverkan och Fastighetsägarna.

I affärslokalerna fanns på 1960-talet tobaksaffär och frisör liksom nu samt Stockholms Auktionsverk och där guldsmedstraditionen förs vidare av ädelsmeden David J. Butler.

Byggnadshistoria

Under medeltiden och långt fram på 1600-talet bestod Malmös privata bebyggelse nästan helt av korsvirkeshus. Endast kyrkor, slott, rådhus och några få andra byggnader var av tegel. I kvarteret Druvan, där Engelbrektsgatan 7, ligger, fanns korsvirket kvar fortfarande vid mitten av 1800-talet. Först då började kvarteret få tegelhus. Först byggde fabrikören John. D. Andersson ett förnämt hyreshus i hörnet mot Jöns Filsgatan 1877.

Året därpå blev det dags att rusta upp och bygga om flygeln mot Tegelgårdsgatan. Här inrymdes en tobaksfabrik, en av många i Malmö. Rummen delades in i tobakslager, torkrum, vickelrum, klipprum och en stor arbetssal. Det blev också plats i en mindre lokal för en handskfabrik.

1888 byggdes ett nytt boningshus i två våningar mot Engelbrektsgatan. Det anslöts till det tio år gamla hörnhuset, men fick ett betydligt enklare utseende.

1907 ritade stadsarkitekt August Stoltz om hela boningshuset mot Engelbrektsgatan. Fasaden fick då sitt nuvarande utseende och Guldvarubolaget sparade inte på slantarna då de lät inreda lokaler för kontor och representation i fastigheten. Fabrikslokalerna låg i de båda flygelbyggnaderna som nu var i fyra plan inklusive källare och vindar.

En mängd större och mindre omändringar följde i takt med företagen växlande behov. På 1970-talet riskerade stora delar av gamla Väster att rivas Även Guldvarubolagets före detta hus var i farozonen. Det innebar att underhållet blev eftersatt och huset fick under en tid förfalla. Då Engelbrektsleden skrotades 1976, köpte Harald Nilsson fastigheten och lät rusta upp den.